 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jag skulle på utställning första gången. När matte var och tittade på mig första gången så var hon intresserad av att ställa ut mig, så nu var det då dags.
Först fick jag åka hem till Caroline och bli badad och där var det andra katter också, det var lite läskigt. Caroline är som tur är väldigt van att bada katt, så det kändes tryggt, fast jag tyckte inte det var kul blöt in på skinnet, och först en inpackning, tack och lov så gick det ganska fort i duschen då, och sedan på med något klet på mig, in i en handuk och vila i mattes famn. Matte var förundrad över att jag satt så still, ja...vad skulle jag göra?? fult med klet i pälsen, ett gäng andra katter runt omkring mig på golvet och allmänt läskigt!
Efter inpackning så var det schamponering, och inte var det bara en gång, nä då. Först avfettning (tror de att jag är en bil?) och därefter schamponering minst fyra gånger med dusch i mellan, efter sista gången med schampo så var det en lång, lång stund i duschen, det var ganska skönt. Lite blött, men varmt! In i en handduk igen, och upp i mattes famn, i minst 20 min. Då trodde jag det var klart, men mer skulle komma.
Tji fick jag, föning skulle det vara också! Det var faktiskt jätte skönt! Jag spann och spann, mysigt värre. Sedan var det hela klart! Jo, jag glömde, först blev klorna klippta, det var inte något farligt, men så fick Carro för sig att hon skulle rycka hår på mina öron...vad skall det vara bra för? Det tyckte jag inte om, så jag slingrade mig ur det greppet .
Dagen efter så åkte vi iväg tidigt på morgonen till Nyköping, matte och jag åkte i egen bil, jag har ju åkt lite bil tidigare, men aldrig så här långt, och jag tycker det var långt, tog lång tid innan vi var framme. Väl framme så stod matte i kö för att en dum tant skulle plock ur mig ur buren och klämma och känna på mig, matte sa att det var veterinärbesiktning, inte konstigt att man tyckte det var obehagligt, veterinär, ryser. Därefter så kom man in i en stor hall, min morfar var min burgranne, han såg jag dock inte skymten av, han gömde sig genast i sin bur. Matte och Catherine gjorde iordning buren och släppt in mig där, och där vill jag INTE vara! Usch, hur kommer man härifrån? Försökte krafsa mig ur, mellan gallret, i taket, under tyget, under puffen, men inte kom jag ut....Efter en stund kom matte och hämtade mig, så jag fick utforska det här läskiga stället från mattes trygga famn, och det var inte så läskigt! När matte kom tillbaka med mig till buren, så lade jag mig i puffen, och låtsades sova fast jag bara blunda. Det var en massa människor som stannade utanför min bur och sa snälla saker om mig, och jag, jag svarade dem, men med ögonen stängda, jag var ganska så trött...
Senare på dagen kommer matte och hämtar mig för vi skall upp till bedömning säger matte, jaha, och vad skall de då bedöma tänkte jag, jag är ju en femma av fem möjliga!. Domaren gjorde sin bedömning och kallade mig för en läcker chokladbakelse! Som jag sa, fem av fem möjliga! Matte var jätte nöjd! Var uppe en gång till för något som hette nominering, men där gick jag inte vidare. Matte var också iväg till fotografen med mig, det blev en del bra bilder om jag får säga det själv, kolla här nere. Det bästa var ändå, matte köpte en massa nya leksaker till mig! Det var roligt när vi kom hem! Så det här med utställning är väl helt ok. På vägen hem, så somnade jag i bilen, var ganska skönt att det bara var jag och matte.
Korten är tagna av fotografen Sachpictures